Så idag är det alltså 8 månader sen jag träffade min drömprins. 8 månader är ju ganska lite i jämförelse med 20 år men hey, det är en början. En jävlig bra början. Så, jag hade tänkt att spara den här historien till vår ettårsdag men jag tar den nu istället då min man leker snickare och då jag vääääntar på att få åka och sola. 

Alltså! Jag var rätt lett på alla killar. Det var sommar 2011 och jag kände bara ett enormt sug av att hugga vissa delar av varenda skapelse på denna jord som nämnde mig i kommentarer som blond, snygg, bröst osv osv osv. Av någon anledning började jag hänga på en sajt där man kan träffa lokalt folk. Även här blev jag besviken. Det var det vanliga pratet om "Åh, du är så snygg", osv osv osv i all oändlighets oändlighet och så kommer HAN, och pratar om paprikor! Ungefär där var jag fast. Haha! 

Så en kväll när jag fått otaliga raserianfall på min dator som vägrade spela in (ja det var jag som glömde sätta på mikrofonen) Blondiedeluxe. Av ren ilska lägger jag mig i sängen och surar. PLING säger det i telefonen och jag tänker: Vem vågar skriva till mig nu när jag är såhär arg! Att det sen visade sig vara HAN som satt uttråkad på akuten med trasigt knä var nog bara tur för annars hade jag blivit en telefon fattigare också. så jag fick alltså en förfrågan om att OM jag beställde en pizza till han på akuten så skulle jag få fem kronor. Jag kände att jag behövde vara snäll mot någon för att inte krasha datorn och ilskan skulle lätt gå över med lite luft så jag tänkte: Why not. Dock ångrade han sig mitt i allt och jag tänkte: Jaha, han också! MEN, sen kom det ett till där han skrev att om jag ändå inte hade något för mig så kunde jag komma till akuten. So i did. 

Ja, där satt jag ute på muren och kedjerökte och skakade som ett asplöv. Helt plötsligt insåg jag att jag var nervös. Inte sådär trött på alla killar utan sådär pirrig. Så medans jag satt där och funderade på hur han såg ut på riktigt, vad jag skulle säga, hur jag såg ut (Där fick jag panik eftersom jag hade träningsbyxor och sletna skor på mig, som dessutom var trasiga). Helt plötsligt RINGER han. Panik panik panik. Så jag svarade och försökte visa mig kaxig och han frågade väl mer eller mindre hur man tog sig ut ifrån akuten (Amatör ;) )

När jag ser han komma uthaltande, sådär hjälplös så fick jag en aaaaw känsla jag inte fått på länge och så kommer det: HAN PEKAR FINGER ÅT MIG! Hahaha säger jag bara. Chocken kom och aaawkänslan försvann. Jävla man..Just det! Pizza blev det inte utan jag försökte i ett desperat försök slänga ihop några smörgåsar. Detta var på den tiden jag inte åt någonting så jag försökte skrapa ihop det allra sista smöret och pålägg var ju bara att glömma. Så med trasiga skor och smörgåsar som en treåring skulle göra bättre försökte jag alltså charma denna man.

Vi satt där ute ett tag och kollade på en frustrerad polisman och planerade att sno polisbilen. Slogs lite som bara vi kan och han plågade sig igenom mina torra smörgåsar. När vi ska gå så går min sko helt sönder och jag vill bara lägga mig ner och skratta. Han avslutar hela kvällen med att ge mig en slängkyss och där var jag defenitivt FAST!

På kvällen fick jag ett sms där han skrev att han var tvungen att kompensera mina torra smörgåsar med ren parmaskinka. Haha! Stackarn!

Det var vår första kväll, under samma vecka hann vi ses en gång kort ute på stan och den absoluta hiten där vi två blev en mer eller mindre var helgen då vi var på Ankan. Jag satt och väntade på honom och när han väl kommer är det som om bara han är där. Allt annat är luddigt. Sen tillbringade vi kvällen på ankans balkong och en vän frågar mig vid ett tillfälle om jag behöver hjälp därifrån, men nej tack. Jo jag var lett på killar, sen kom HAN och då kunde jag inte vara det längre.

Den bästa kvällen i mitt liv från då avslutades med dragspelsspelande gubbar som spelade gudfadern mm i en halvtimme åt oss och vi tog en promenad hem. Nu sitter vi här och leker älskar, älskar inte med en stackars myggas ben och jag kan bara säga en sak: Jag är en lyckligt lottad kvinna som träffat någon som är lika störd som mig.   

Hej du Mr P. Vill du ha något extra spännande att berätta för farmor så kan du ju säga att jag ska flytta till hus, är gravid med tvillingar och ska köpa häst.   

Tillbringat hela underbara helgen i Forshaga med Nevvie och hans mamma samt minibus. Fredagen spenderades dock med min underbara farbror med familj. Det blev Tacos, öl, vin och en massa skvaller men framförallt blev det en massa skratt, underbar gemenskap och känslan av att ha hittat hem igen. Tack för att ni finns. 

Gårdagen spenderades med att sola och grilla. Jag vågade mig på att göra egen potatissallad. En med dill och en med purjo och fifan så gott det blev. Riktigt lyckad är jag! Så efter att jag fått vara grillmaster så avnjöts denna underbara måltid med lite öl. Var vaken fram till småtimmarna med Nevs kvällssällskap vilket resulterade i mer bil än ligga och jag gav väl upp runt 03 men så går det när killar och bilar förs samman. Sucky sucky !

Ja jävlar vad vi dricker. Full varenda dag, full av lycka!   

Idag har det varit målning av tak som gäller. Bus för minibus och solning för min del. Hade glömt hur kul det är att hålla på med hemmet och nu vill jag ha hus. Vem vet, den som väntar på något gott ;) planerar planerar. Sen vart det iväg för att köpa en blomma till Victor och hälsa på honom. Lika tungt varje gång men idag kändes det som en lättnad då Nova stod bredvid och blåste såpbubblor. Magiskt. 

Men nu börjar helgen lida mot sitt slut, vi ska tillbaka till Karlstad för att duscha (varmvattenberedaren är trasig här :P) och imorgon blir det träning på förmiddagen och efter det ska jag suprisa mitt hjärta med en mysig stund i Forshaga då vi imorgon stått ut med varandra i 8 månader   Hoppas på en lyckad dag. Håller vädret i sig gömmer jag mig nog i Forshaga ett tag till men du hittar mig säkert här också om du slår i rätt register. 

Puss och godnatt!  

Åhå så jag njuter av denna värme. Ligger ute halva dagarna och lapar sol och inväntar jobb, försöker lösa livspusslet men verkar saknas en bit eller två. TUR jag har mina två stjärnor, mina vänner och den lilla familj jag har kvar annars vet jag inte hur jag skulle klara detta.

Så nu packar vi sakerna och beger oss till Forshaga med Nova för första gången. Ska bli intressant. Nevvie ska måla tak och jag ska passa på att njuta medans man kan. Hoppas få träffa Farbror med familj och låta Nova lära känna dem. 

Hepp, dammsuga upp ett kilo hund innan vi drar och komma ihåg att köpa linsvätska! 

Kärlek är:

När han i telefon med sin killkompis säger att han inte ska ut och festa idag för att "Vi har Nova"

När han erbjuder sig klockan kvart i tio på kvällen när jag misslyckats med att poppa popcorn till ihoplimmade kolbitar, att gå ner till affären för att köpa godis åt mig.

När han tar min hand på natten och kramar den sådär lite extra hårt för att han vet att jag nyss haft en mardröm.

När han stöttar mig i min roll som mamma eller i andra familjesituationer.

När det är dig jag vill uppleva världen med och när det är dig jag vill ha ett minnesfotoalbum av varenda vacker dag. Att dela allt.

Du är helt enkelt bäst!

Ibland kan han verkligen driva mig till vansinne. TUR att han har sitt forshaga när jag får tillräckligt mycket damp för att bara vilja kasta han från balkongen och skicka hans blomkrukor efter (Ironi, skulle aldrig kasta ut han, vem ska jag då tjata på) 

Som häromdagen när vi skulle välja färg till hallen. Den ena mer färgblind än den andra. Det som var olivgrönt för han var mörkgrönt för mig. Det som var olivgrönt för mig var gråblått för han. Vi har ett problem, och jag tror hallen får bli typ orange för det verkar vara den enda färg vi ser lika. 

Eller som när vi fräser på varandra, fast vi vet att det vore bättre att be varandra om hjälp eftersom vi trots allt är i samma team. Det är ju han och jag mot världen tillsammans med våran lilla arme. Varför jag skriver ut detta? Jo, för att påminna mig själv, minnas, aldrig glömma, VARFÖR jag älskar just han! För det gör jag, utav hela mitt hjärta och det känns rätt. Så trots att jag sitter fast älskling så tvivla aldrig på att det är dig jag vill dela mitt liv med.  Vi ska ju uppleva världen tillsammans, skaffa små Nevviebebisar och katt.

Så baby, trots att jag kastar vatten efter dig, vrider min panna tre varv av alla saker du inte gör på mitt sätt och vice versa och trots att bilden nedan visar hur jag känner ibland så är det du och jag.

När jag tittar på de här korten kan jag bara le och förundras över vilken söt unge jag har. Hon är en riktig mansflörtare och inte nog med att grannfarbrorn sålt hela sin själ till denna tjej, nu ska hon ta min kärlek också, och det hela började med Appe. Skämt å sido. Har jag inte tidernas goaste 4 åring?

Jag älskar dig Nova

Fyfan vad jag äger. Jag tränade så sjukt bra så vågen visade minus 2 kilo. Bara 8 kilo kvar till mitt mål. Snart så, snaaaart!