Älskade Neven <3

Vi må ha våra berg och dalbane dagar men det är du och jag mot världen. Tack för att du finns när livet knasar. Tack för att du torkar min kind från tårar när allt blir för mycket. Tack för att du tagit, inte bara mig utan även Nova under dina vingar. Tack för att du släppt in oss så nära inpå ditt liv. Du vet att jag finns där för dig oavsett vad, när som helst. Visst vet du? Vad alla andra än säger så kommer jag alltid tro på det jag sett: Att du är en god människa. För alla har vi sidor vi gärna döljer men du överväger med allt det bra och det är dig jag vill dela resten av den här tiden med. Tack för att du lagar mat när jag verkligen inte orkar, tack för att du ger mig möjligheten att se allt ur andra synvinklar, ja jag har varit ganska blind rätt så länge nu. Tack för att du skäller på mig när jag vägrar äta eller när jag säger elaka saker om mig själv. Tack för att du alltid, oavsett vad, alltid står upp för mig men ändå lär mig att se saker och ting ur fler synvinklar. Du har lyckats forma mig till en bättre människa som inte längre låter sig bli överkörd och det kan jag tacka dig för, i resten av mitt liv och du är en underbar människa, det vackraste som finns, mitt älskade charmtroll.

Du och jag - tills hjärtat säger stopp och vinden slutar viska

Jag älskar dig!

Så idag är det alltså 8 månader sen jag träffade min drömprins. 8 månader är ju ganska lite i jämförelse med 20 år men hey, det är en början. En jävlig bra början. Så, jag hade tänkt att spara den här historien till vår ettårsdag men jag tar den nu istället då min man leker snickare och då jag vääääntar på att få åka och sola. 

Alltså! Jag var rätt lett på alla killar. Det var sommar 2011 och jag kände bara ett enormt sug av att hugga vissa delar av varenda skapelse på denna jord som nämnde mig i kommentarer som blond, snygg, bröst osv osv osv. Av någon anledning började jag hänga på en sajt där man kan träffa lokalt folk. Även här blev jag besviken. Det var det vanliga pratet om "Åh, du är så snygg", osv osv osv i all oändlighets oändlighet och så kommer HAN, och pratar om paprikor! Ungefär där var jag fast. Haha! 

Så en kväll när jag fått otaliga raserianfall på min dator som vägrade spela in (ja det var jag som glömde sätta på mikrofonen) Blondiedeluxe. Av ren ilska lägger jag mig i sängen och surar. PLING säger det i telefonen och jag tänker: Vem vågar skriva till mig nu när jag är såhär arg! Att det sen visade sig vara HAN som satt uttråkad på akuten med trasigt knä var nog bara tur för annars hade jag blivit en telefon fattigare också. så jag fick alltså en förfrågan om att OM jag beställde en pizza till han på akuten så skulle jag få fem kronor. Jag kände att jag behövde vara snäll mot någon för att inte krasha datorn och ilskan skulle lätt gå över med lite luft så jag tänkte: Why not. Dock ångrade han sig mitt i allt och jag tänkte: Jaha, han också! MEN, sen kom det ett till där han skrev att om jag ändå inte hade något för mig så kunde jag komma till akuten. So i did. 

Ja, där satt jag ute på muren och kedjerökte och skakade som ett asplöv. Helt plötsligt insåg jag att jag var nervös. Inte sådär trött på alla killar utan sådär pirrig. Så medans jag satt där och funderade på hur han såg ut på riktigt, vad jag skulle säga, hur jag såg ut (Där fick jag panik eftersom jag hade träningsbyxor och sletna skor på mig, som dessutom var trasiga). Helt plötsligt RINGER han. Panik panik panik. Så jag svarade och försökte visa mig kaxig och han frågade väl mer eller mindre hur man tog sig ut ifrån akuten (Amatör ;) )

När jag ser han komma uthaltande, sådär hjälplös så fick jag en aaaaw känsla jag inte fått på länge och så kommer det: HAN PEKAR FINGER ÅT MIG! Hahaha säger jag bara. Chocken kom och aaawkänslan försvann. Jävla man..Just det! Pizza blev det inte utan jag försökte i ett desperat försök slänga ihop några smörgåsar. Detta var på den tiden jag inte åt någonting så jag försökte skrapa ihop det allra sista smöret och pålägg var ju bara att glömma. Så med trasiga skor och smörgåsar som en treåring skulle göra bättre försökte jag alltså charma denna man.

Vi satt där ute ett tag och kollade på en frustrerad polisman och planerade att sno polisbilen. Slogs lite som bara vi kan och han plågade sig igenom mina torra smörgåsar. När vi ska gå så går min sko helt sönder och jag vill bara lägga mig ner och skratta. Han avslutar hela kvällen med att ge mig en slängkyss och där var jag defenitivt FAST!

På kvällen fick jag ett sms där han skrev att han var tvungen att kompensera mina torra smörgåsar med ren parmaskinka. Haha! Stackarn!

Det var vår första kväll, under samma vecka hann vi ses en gång kort ute på stan och den absoluta hiten där vi två blev en mer eller mindre var helgen då vi var på Ankan. Jag satt och väntade på honom och när han väl kommer är det som om bara han är där. Allt annat är luddigt. Sen tillbringade vi kvällen på ankans balkong och en vän frågar mig vid ett tillfälle om jag behöver hjälp därifrån, men nej tack. Jo jag var lett på killar, sen kom HAN och då kunde jag inte vara det längre.

Den bästa kvällen i mitt liv från då avslutades med dragspelsspelande gubbar som spelade gudfadern mm i en halvtimme åt oss och vi tog en promenad hem. Nu sitter vi här och leker älskar, älskar inte med en stackars myggas ben och jag kan bara säga en sak: Jag är en lyckligt lottad kvinna som träffat någon som är lika störd som mig.   

Kärlek är:

När han i telefon med sin killkompis säger att han inte ska ut och festa idag för att "Vi har Nova"

När han erbjuder sig klockan kvart i tio på kvällen när jag misslyckats med att poppa popcorn till ihoplimmade kolbitar, att gå ner till affären för att köpa godis åt mig.

När han tar min hand på natten och kramar den sådär lite extra hårt för att han vet att jag nyss haft en mardröm.

När han stöttar mig i min roll som mamma eller i andra familjesituationer.

När det är dig jag vill uppleva världen med och när det är dig jag vill ha ett minnesfotoalbum av varenda vacker dag. Att dela allt.

Du är helt enkelt bäst!

Ibland kan han verkligen driva mig till vansinne. TUR att han har sitt forshaga när jag får tillräckligt mycket damp för att bara vilja kasta han från balkongen och skicka hans blomkrukor efter (Ironi, skulle aldrig kasta ut han, vem ska jag då tjata på) 

Som häromdagen när vi skulle välja färg till hallen. Den ena mer färgblind än den andra. Det som var olivgrönt för han var mörkgrönt för mig. Det som var olivgrönt för mig var gråblått för han. Vi har ett problem, och jag tror hallen får bli typ orange för det verkar vara den enda färg vi ser lika. 

Eller som när vi fräser på varandra, fast vi vet att det vore bättre att be varandra om hjälp eftersom vi trots allt är i samma team. Det är ju han och jag mot världen tillsammans med våran lilla arme. Varför jag skriver ut detta? Jo, för att påminna mig själv, minnas, aldrig glömma, VARFÖR jag älskar just han! För det gör jag, utav hela mitt hjärta och det känns rätt. Så trots att jag sitter fast älskling så tvivla aldrig på att det är dig jag vill dela mitt liv med.  Vi ska ju uppleva världen tillsammans, skaffa små Nevviebebisar och katt.

Så baby, trots att jag kastar vatten efter dig, vrider min panna tre varv av alla saker du inte gör på mitt sätt och vice versa och trots att bilden nedan visar hur jag känner ibland så är det du och jag.

Bortskämd kommer ni tro att jag är nu när ni läser det här. Det är dag två denna vecka som jag blir bortskämd med hemmalagad mat som bara serverats. Först var det ju den makalöst goda hemmagjorda pizzan som är den godaste pizzan jag NÅGONSIN ätit. Igår slog han på stort och bjöd ut mig hemma på en trerätters. Bjuder på ett bildspel av munorgasmer för detta var så gott. Ja, jag kanske är bortskämd men vad jag glömde skriva var, han lagar mat idag med. Lyx kallas det och jag är en lyckligt lottad kvinna! 

Jag har aldrig, aldrig NÅGONSIN träffat en sån underbar man som dessutom är en gudagåva i köket. Ibland undrar jag VAD som är fel på honom, eller när jag får veta att det som är för bra för att vara sant dyker upp. Jag funderar på vad fan jag har gjort för att förtjäna detta mirakel. Well, jag lever i nuet och planerar resten av mitt liv med dig om det är okej med dig ;)

Jag älskar han, det gör jag verkligen. Han har bara ett problem och det problemet är ATT HAN KAN IRRITERA SÖNDER MIG VARENDA VAKEN SEKUND OCH DET VÄRSTA ÄR ATT HAN VERKAR NJUTA UTAV DET! Eller så är det så att det är jag som är lite smått paranoid, hysterisk, ja ni vet sådana dagar då hans mobil plingar en gång för mycket, då han tar lite för mycket parfym eller inte tar i en som vanligt, fast han visst gör det men man måste hitta något fel. Säg inte att ni inte har såna dagar, Åhjodå det har ni visst det, det blir lättare om ni erkänner det för er själva!

Så han tog en öl eller två, SO WHAT? Han träffade sina vänner utan mig? SO WHAT? Han kom hem senare än räknat! SO WHAT? Jag fick göra allt slitgöra själv, SO WHAT? Jo det ska ni veta att jag kanske också ville ha en öl och njuta i solen men har man en unge på tre år så får man inte ta en öl i solen för då är man en dålig mamma! Jag kanske också ville umgås med hans idioter till vänner (No hard feelings,jag tycker om er egentligen) bara för att inse att den sista idioten INTE ÄR FÖDD (Syftar på mig själv) Jag kanske ville ha hjälp med att välja paprika i affären (NU BLEV DET INGEN JÄVLA PAPRIKA) och jag kanske ville ha hjälp att bära två tunga kassar och en treåring vars ben slutade fungera shipshop bara sådär!

Jag kanske inte ville prata med läskiga grannar ensam och låtsas gilla andras ungar ensam och fly i ren panik när den jobbiga cykelungen med monstertutan kom för att inte köra ner sand i hans hals. Jag kanske behöver dig för mycket vissa dagar så jag mest vill kväva dig med en kudde och köra runt på dig i en rullstol bara för att ha dig nära. Mest av allt är jag nog rädd för att du ska hitta något bättre än en sliten småbarnsmorsa med bristningar och degmage men det skulle jag ju aldrig erkänna.

För har man blivit bränd (Nämner inga namn) så har man i mitt fall blivit grillad och friterad som en nugget för ingenting kan vara mittemellansmärtsamt för mig. Uppenbarligen var jag en ond sköldpadda som åt upp andras barn i mitt förra liv så som jag blivit belönad med assholes i detta (Nämner fortafrande inga namn) Så tillsist tror man att alla är likadana. Man ser tecknena man inte såg då men som man borde ha reagerat på, man tror man är smart, man tror man har lärt sig något och man tror att man vet allt om otrohetstecken. I själva verket förstör man bara för sig själv genom att skrämma iväg den andra åt helt fel håll, tillsist kanske, till och med in i någon annans armar för att man krossat den andra så totalt att denne söker tröst hos någon annan (Otrohet är alltid självvalt men man ÄR alltid två i ett förhållande och vill man behålla något så ska man inte bara finnas där i de bra stunderna utan även finnas där i de svåra) OCH ibland kanske de svåra stunderna just är när din egna svartsjuka tar överhand.

Ja du har ljugit för mig ditt arsle, flertalet gånger och jag hatar dig för det. Ja, du har brutit löften ditt fanskap, och jag förlåter dig inte för de sakerna men jag godtar din ursäkt och ser det som ett sätt att du fortfarande är en skitunge som lever och lär. Tro inte att mina hårda ord är så brutala som de låter för som jag skrev i början. Jag älskar faktiskt han och jag vill dela allt med han men denna galla jag spyr över min bättre hälft är inte för att förnedra han som jag inom snar framtid kommer få höra när han kommit halvvägs i inlägget utan det är för att lära mig något, se tillbaka och tänka på en vis väns ord: Du kan inte kontrollera allt MEN MAN FÅR LÄRA SIG ATT SAMSPELA...och han har ju rätt. Jag kommer bli mer dum i huvudet om jag försöker så med detta sagt ska jag avsluta med väl valda ord som hans logg på facebook fick smaka på förut. Hoppas ni lärde er något, blev något klokare och baby, DU ÄR MIN KUNG och allt bra du gör, all god mat du lagar och att du håller om mig hårt och mosar mitt huvud med din kudde eller pussar min panna, det överväger allt för det kan bara jag få!

"Trots allt älskling så är det du och jag tills den ena dödar den andre och jag kommer inte lämna din sida! Du är det mest puckade fanskap jag känner men puckon dras till puckon och hey, jag är inte bäst jag heller jämt (det är en lögn men vill inte ljuga ;) ) Så, hoppas du sover gott i soffan och att du vaknar upp imorgon och har ont i varenda del av kroppen. Jag och Nova ska njuta av varenda kudde. Imorgon ska du få dammsuga också, så nu har du något att se fram emot ;) Din så jävla länge du står ut!"